Ch-ch-ch-ch-Changes...

"Turn and face the strain..."

Ja så sjöng han, jag hoppas alla vet vem. Men nu till det väsentliga,jag tror att dom flesta människor idag upplever förändringar som påfrestande och jobbiga då dom oftast innebär en omvärdering av tillvaron, men i förändringar finns också en inneboende kraft,nya möjligheter och upplevelser.
Förändringar kan vara stora eller små, påverka många eller få, vara snabba,långsamma, och välkommna eller inte så har dom ändå dessa positiva egenskaper,det gäller bara att se dom och i bland kan det ta lite tid att hitta dom. Det är ju när allt kommer omkring dessa förändringar som utgör våra liv, så leta noga...


Oh my God!, It`s full of Stars!

Såpbubblor...

Har du nånsin känt som om du suttit i en gigantisk såpbubbla!?...när allt runt om kring dej har ett så fint skimmer,ett helt spectrum av färger som omger dej, och man vågar inte sträcka ut och röra vid något utanför, för att man är rädd att bubblan ska spricka?

Har varit i "bubblor" ett par gånger i mitt liv,,,och på någotvis har dom alltid "tynat bort" på ett oförklarligt vis,obemärkt,tyst och utan väsen.

Så den stora frågan är nu om jag ska låta bubblan ha sin gång eller om man ska riskera att den kanske spricker, om man försöker att styra den eller röra vid saker utanför den!

Det enkla alternativet vore ju att behandla denna bubblan som dom tidigare, helt enkelt att låta den gå nästan obemärkt förbi.

Jag känner att om just denna bubblan skulle spricka så skulle det kännas extra hårt, även om det är bara vatten o såpa !

Men det är ju inte så att om man blåser "såpbubblor" så gör man ju inte det för att dom ska spricka...men ändå är det ju bara såpbubblor....dom kommer ju att spricka förr eller senare.

Det är bara i drömmarna som såpbubblor håller för evigt....eller?

Men varför ska jag behöva bry mej om såpbubblor undrar ni säkert och det enkla svaret är.....


Vissa bubblor skulle jag inte ha något emot att leva i.....





Sitting perfectly still......

Hjärnpiller

Måste börja med en bekännelse...Jag har tills helt nyligen varit lite anti mot fenomenet bloggning, men efter att i kväll läst en bok av Nisse Simonson så har jag kommit på lite andra tankar. Boken heter Hjärnpiller och handlar om,,, ja ni har säkert gissat..Hjärnan, men också om livet och vad som är viktigt i det.

Då jag med mitt nuvarande jobb har den fina förmånen att resa mycket, så har jag tänkt att försöka förmedla mina upplevelser från dom platser jag åker till och när jag är hemma leverera mina vardagstankar och synpunkter på livet och allt som finns i det.

Jag har för ett par dagar sen kommit in i en av mina musik perioder i mitt liv,då jag i princip lyssnar på musik all min lediga tid.(Thank God for my iPod´s) Tycker att det känns underbart att t.ex lyssna igenom Pink Floyd´s alla album, att lyssna på musik ger mej visioner....

Det var allt för denna första gång,,,eller nästan....
Måste citera följande textrader ur Floyd´s låt Time

"And you run and you run to catch up with the sun, but it´s sinking
And racing around to come up behind you again
The sun is the same in a relative way, but you´re older
Shorter of breath and one day closer to death"

Tänkvärda ord...

Peace